Livet i West Palm Beach, Florida.

Då har jag varit här i 28 dagar, så underbart att träffa alla igen. Den där efterlängtade kramen som varade i minuter när jag träffade er gjorde att jag insåg hur mycket jag har saknat dessa människor i mitt liv. Jag är omringad av så bra personer, tänk vilken tur jag haft som träffat just er. Jag vet att jag är hemskt dålig på att höra av mig när jag är i Florida, men jag tycker det är lite jobbigt att behålla kontakten utan att sakna er allt för mycket sen är man så himla upptagen med saker hela tiden där borta. Tiden bara springer iväg. Men jag lovar er, jag glömmer inte bort någon av er där hemma!
Men jag saknar faktiskt West palm nu. Jag saknar alla mina fina vänner där, att spela fotboll, gå till gymmet, åka till stranden, gå i shorts och sneakers (har beställt nya som väntar på posten när jag kommer fram!! julklapp till mig själv), ligga och mysa i soffan, prata med saralie om allt för djupa och komplicerade ämnen, bada i poolen och havet, äta mängder med glass, sola och vara brun, dansa på klubbarna tills benen inte orkar stå mer, busa med julle, göra spontana och sjuka saker, att ha Miami 45min ifrån mig, äta den omtalade omeletten varje morgon, Holly träningarna (riktigt hatkärlek), beerpong tävlingarna, allt film-mys,  ja jag saknar till och med min lilla 90 säng i dorm 1212. Ska bli skönt att komma hem igen ikväll, även om det är på andra sidan jorden.